Klimatsmarta fartygsbränslen, cykling och elflyg ska ge Norden grönare transporter

Ett av projekten inom ”Green Transition of the Transport Sector” ska undersöka hur metanol fungerar som bränsle för fartygstrafiken mellan Göteborg och Fredrikshavn jämfört med alternativ som biobränslen och elektricitet. FOTO: Stena Line

Nordiska Rådets samarbetsministrar har sjösatt ett forskningssamarbete kallat "Green Transition of the Transport Sector”. Fem projekt för att sänka koldioxidutsläppen inom transportsektorn ingår, bland annat alternativa fartygsbränslen, elflyg och cykling i städer. Projekten presenterades nyligen under Nordic Green Transport Forum i Göteborg.

Projektet ”Nordic Roadmap” fokuserar på övergången från fossila bränslen inom sjöfart till tre utvalda bränslen: väte, ammoniak och metanol.

Målet är att identifiera hindren för bränsleövergången och att skapa en färdplan för att övervinna dem.

Det sker bland annat genom pilotstudier för gröna sjöfartsstråk, vilket definieras som en sjöväg med nollutsläpp mellan två eller flera hamnar.

– I vårt fall, i Norden, har vi identifierat en lång lista med 81 potentiella gröna sjöfartsstråk baserat på AIS-analys och energiförbrukning, Och bland denna långa lista har vi valt ut tre för pilotprojekten, sa Eirill Mehammer, som samordnar pilotstudierna och den nordiska samarbetsplattformen inom ”Nordic roadmap-projektet.

  • Det första pilotprojektet fokuserar på Esbjergs hamn och ett potentiellt stråk till Ingham i Storbritannien. Här testas ammoniak som bränsle med produktion av ammoniaken runt Esbjergs hamn.
  • Det andra gäller sträckan mellan Göteborg och Fredrikshavn med inriktning på metanol som bränsle, jämfört med alternativ som biobränslen och elektricitet.
  • Den tredje gäller sträckan Oslo– Amsterdam med vätgas som bränsle.

– Det finns mycket begränsad användning av nollutsläppsbränslen i Norden i dag, eller i världen. Vi har sett några första initiativ för gröna sjöfartsstråk, men vi är fortfarande i förberedelsefasen. Så vårt mål är 10 procent nollutsläppsbränslen i mixen i Norden 2030. Men det slutliga målet är nollutsläpp för sjöfart 2050. Så vi behöver en accelererad utveckling för flytande naturgas, LNG, sa Eirill Mehammer.

b
Projektet ”Electric Aviation and the effects of the Nordic Regions” ska utforska de möjliga effekterna av elektrisk luftfart för nordisk regional utveckling.
Illustration: Heart Aerospace

För att skynda på arbetet har man föreslagit att ”gröna-korridor-tävlingar” införs på nordisk nivå.

– Där skulle intressenter med gröna sjöfartsstråk kunna tävla om finansiering från de nordiska länderna, sa hon.

Elektrisk luftfart

Fem rutter att undersöka ingår också i projektet ”Electric Aviation and the effects of the Nordic Regions”. Projektet ska utforska effekterna av elektrisk luftfart för nordisk regional utveckling, och därigenom förstå vilka faktorer som möjliggör implementeringen av elektrisk luftfart.

Enligt uppsatta mål i de nordiska länderna borde detta vara en realitet inom fem till tio år. Undersökningen skedde genom intervjuer med representanter från regionala och lokala myndigheter, luftfartsspecialister samt experter inom energiområdet.

– Vi fokuserade på rutter som är högst 200 kilometer långa, vilket är ungefär den sträcka de första elektriska flygplanen kommer att kunna flyga, samt på de rutter där restiden med elektriskt flygplan skulle vara ungefär 1,5 gånger kortare än att färdas samma sträcka med bil eller kollektivtrafik, sa Rebecca Cavicchiam forskare vid Nordregio.

b
Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet höll välkomsttalet vid ”Nordic Green Transport Forum”.
FOTO: Anders Carlsson

De fem sträckor som granskades var:

  • Reykjavik–Akureyri på Island.
  • Leknes–Bodø i Norge.
  • Uleåborg–Kuusamo–Kajana i Finland.
  • penhamnBornholm i Danmark.
  • Skellefteå–Uleåborg i Sverige och Finland.

Slutsatsen var att rutter som korsar geografiska hinder och vattensamlingar anses vara de mest konkurrenskraftiga under mycket tidiga skeden av införandet av elektriskt flyg. Det är också viktigt att utforska alternativa hållbara bränslen, som väte eller hållbart flygbränsle (SAF). En tredje slutsats var att det behövs gemensamma standarder för att uppgradera flygplatsens infrastruktur till att rymma elflyg.

Nollutsläpp på nordiska ögrupper

Två av projekten inom "Green Transition of the Transport Sector” är förlagda till Färöarna. Ögruppens mål är att nå 100 procent förnybar elektricitet 2030 och ingen oljeanvändning på fastlandet.

Projektet ”Hydrogen from green surplus energy in isolated areas for sea and land-based transport” undersöker hur det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att använda elektrolyserbaserad PtX för att stödja den gröna omställningen av Färöarna. PtX innebär tekniker som omvandlar förnybar elektricitet till andra former av energi.

Projektet ”Heavy-duty Land-based Transport on Biomethane from Local Biogas and Green Hydrogen” analyserar potentialen för produktion av gröna bränslen för tung transport på Färöarna samt för andra ösamhällen och isolerade områden.

Det femte projektet har namnet ”Nordic Cycle Power network” Syftet är att aktivera ett nätverk för kunskapsdelning bland kommunala och regionala planerare som arbetar med att förbättra cykelförhållandena i Norden. Målet är att underlätta och möjliggöra en betydande ökning av cykelturer i Nordiska städer för att ersätta bilanvändning och minska koldioxidutsläpp från landbaserad transportsektor.