Kommuner och regioner vill skynda på Norrbotniabanan – föreslår nytt projektbolag

Botniabanan. Foto: Patrick Degerman/Norrbotniabanegruppen

Väntan är lång på ett byggstartsbeslut från regeringen och nu vill kommunerna och regionerna öka takten på färdigställandet av Norrbotniabanan för att den gröna omställningen skall fortgå utan hinder. Bolaget Norrbotniabanan har därför utarbetat ett förslag till bildande av ett särskilt projektbolag, ägt av exempelvis staten och berörda kommuner och regioner. Detta bolag föreslås få ansvaret för byggande av Norrbotniabanan på sträckan Skellefteå-Luleå, alternativt hela sträckan.

– En lösning som med god framgång också användes när Botniabanan byggdes, säger Gusten Granström, Vd för Norrbotniabanan AB.

Den alltför långsamma utbyggnadstakten av Norrbotniabanan beror bland annat på att finansieringen sker succesivt vart fjärde år via den nationella transportinfrastrukturplanen. Detta omöjliggör upprättandet av en hållbar tidplan för hela projektet då det är oklart i vilken takt som staten kommer att finansiera hela projektet.

– Detta innebär i sin tur att de investeringar som exempelvis kommunerna och näringslivet står inför i många fall läggs på is, säger Hans Lindberg ordförande för Norrbotniabanan AB samt kommunstyrelsens ordförande, Umeå kommun. Denna situation är naturligtvis ohållbar och Norrbotniabanan behövs både för Sverige och Europa i detta nu. Därför har Norrbotniabanan AB utarbetat ett förslag till bildande av ett särskilt projektbolag, ägt av exempelvis staten och berörda kommuner och regioner. 

– Fördelen med att bygga i regi av ett särskilt bolag är bland annat att man då har fokus på ett projekt och en finansiering via upplåning hos riksgälden, säger Gusten Granström. Man slipper de segslitna politiska processerna med etappvisa anvisningar av statliga anslag. Detta innebär i sin tur att man har en stabil och förutsägbar finansiering av hela projektet vilket möjliggör en tidplan för hela projektet och en bättre möjlighet till ”budgetdisciplin”. Detta bolag föreslås få ansvaret för byggande av Norrbotniabanan på sträckan Skellefteå-Luleå, säger Granström och konstaterar, en lösning som med god framgång användes när Botniabanan byggdes.

Förslaget är presenterat för Trafikverkets ledning och en dialog är också inledd med infrastrukturministern som båda visat ett klart intresse av att gemensamt gå vidare med denna fråga.

 Inga järnvägsspår finns längs Sveriges mest tätbefolkade region efter storstadslänen

– Norrbotniabanan byggs i Sveriges mest tätbefolkade region, i en två mil bred remsa mellan Luleå och Umeå, efter storstadslänen Stockholm och Malmö, säger Lorents Burman, vice ordförande i Norrbotniabanan AB samt kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun. Här finns idag inte ett enda järnvägsspår mellan kuststäderna trots att sträckan utgör 27 mil genom fem kommuner och två regioner. Med den gröna omställningen som pågår behöver Norrbotniabanan komma på plats för att klara de utmaningar som finns inte minst för att förstora arbetsmarknaderna och göra det möjligt att bo och arbeta där man vill.

– Utbyggnaden har påbörjats, men tempot i utbyggnaden måste öka dramatiskt i jämförelse med idag, det är därför vi nu söker nya vägar för finansiering och genomförande. Nuvarande system för finansiering, planering och byggande är inte anpassade för de snabba förändringar och den utveckling som präglar dagens samhälle, avslutar Burman.

Förhandlingsperson behöver tillsättas

– Vi är övertygade om att vårt förslag till regeringen väsentligt skulle innebära en intensifiering av hela projektet där det skulle bli ett tydligt fokus på att leverera projektet i tid och till en fastställd budget, säger Hans Lindberg. En bolagsform innebär också en bra samverkansform mellan byggherre och omgivande kommuner eftersom representanter för staten, den framtida förvaltaren, Trafikverket och kommunerna längs järnvägen sitter i en gemensam bolagsstyrelse, avslutar Lindberg.

– Vi föreslår också att en förhandlingsperson får uppdraget att inleda arbetet med en konkret bolagsbildning, säger Gusten Granström. Så här långt känner vi efter inledande samtal med både regeringen och Trafikverket att det finns ett intresse för detta och vår förhoppning är att ett gemensamt förslag kan läggas fram under våren eller direkt efter sommaren.

– Norrbotniabanan är en oerhört viktig investering för kommande generationer och den brådskar, avslutar Granström.

Källa: Norrbotniabanan