Ett dubbelspår mellan Luleå och Boden kan bli verklighet, men finansieringen är en omdiskuterad fråga. Trafikverket har föreslagit att gruvbolagen LKAB och Kaunis Iron ska bidra med 120 miljoner kronor per år i 30 år för att finansiera projektet. Förslaget har mött motstånd från Kaunis Irons vd Klas Dagertun, rapporterar Norrländska Socialdemokraten.
Dagertun är kritisk till att gruvbolaget skulle stå för en betydande del av finansieringen. Han anser att den föreslagna modellen är obalanserad och att den tar för givet att järnmalmstransporter saknar alternativa transportvägar och därför kan bära en större kostnad. Han påpekar att Kaunis Iron inte ens trafikerar den aktuella sträckan mellan Luleå och Boden. Bolagets malmtåg går från Pitkijärvi utanför Svappavaara till Narvik via Malmbanan, skriver Norrländska Socialdemokraten.
Regeringen gav i mars 2024 Trafikverket i uppdrag att utreda finansieringsmöjligheter för ett dubbelspår mellan Luleå och Boden. Sträckan på 35 kilometer beräknas kosta 7,6 miljarder kronor. Myndighetens rapport föreslår att gruvbolagen skulle kunna finansiera ett lån på två miljarder kronor genom höjda banavgifter, vilket motsvarar 25 procent av kostnaden. Resterande del skulle täckas av statliga anslag, enligt Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket.
Dagertun framhåller att investeringar i järnvägsinfrastrukturen är viktiga, men att satsningarna bör göras där behoven är som störst. Han menar att den norra delen av Malmbanan, där godsvolymerna är högst och problemen störst, borde prioriteras. Han uttrycker viss oro över att förslaget kan bli verklighet men anser att det ännu finns utrymme för diskussion om en mer rättvis fördelning av finansieringen, rapporterar Norrländska Socialdemokraten.
Trafikverket betonar att finansieringsmetoden inte har använts tidigare i Sverige men ser den som en möjlighet att påskynda genomförandet av projektet. För att dubbelspåret ska bli verklighet måste det dock inkluderas i Trafikverkets nationella plan, vilket kan ske tidigast efter sommaren 2025. Fram till dess finns möjlighet för berörda aktörer att föra en dialog om finansieringslösningar. Malmbanan används även av andra godståg samt av SJ:s nattåg, men Trafikverkets analys visar att dessa aktörer har begränsade möjligheter att bidra ekonomiskt.
Källa: Norrländska Socialdemokraten