Sveriges vatten- och avloppssystem står inför omfattande renoveringar. Kostnaderna för att åtgärda den åldrande infrastrukturen väntas bli höga, samtidigt som nya krav och säkerhetsrisker förvärrar situationen. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten.
Utöver försvarets upprustning och problem i elsystemet behöver Sverige även ta itu med en tredje eftersatt del av sin infrastruktur: vatten- och avloppssystemet. Livslängden på landets VA-system löpt ut, och omfattande renoveringar är nödvändiga.
Tillgång till rent vatten och fungerande avloppshantering utgör grundläggande samhällsfunktioner. Vattenbrist kan slå ut hela städer och bristfälliga avlopp kan bidra till spridning av farliga sjukdomar. Trots detta har Sverige länge levt på investeringar i VA-systemen som gjordes under den ekonomiska uppgången efter andra världskriget. I samband med landets modernisering byggdes vatten- och avloppsnätet ut parallellt med elektrifieringen, rapporterar Nya Kristinehamns-Posten
När utbyggnaden var klar överfördes ansvaret för infrastrukturen till kommunerna. Samtidigt infördes ett regelverk som bland annat möjliggjorde viss fondering för framtida investeringar. Dock beaktades inte i lagstiftningen att hela systemet en dag skulle behöva ersättas. Den situationen är nu ett faktum.
Stigande kostnader och nya krav
I dag brottas kommunerna med stigande reparationskostnader och kapacitetsbrister. Nya miljökrav, exempelvis skärpta gränsvärden för PFAS, bidrar till ökade utgifter. Det förändrade säkerhetsläget, där samhällsviktig infrastruktur kan utsättas för attacker, gör VA-systemet till en svag punkt i totalförsvaret. Ett varmare klimat förvärrar dessutom belastningen på systemen. Sammantaget är investeringsbehovet betydande, rapporterar Nya Kristinehamns-Posten.
Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten kommer renoveringarna att kosta minst 560 miljarder kronor under de kommande 15 åren. En statlig utredning som presenterades i vintras visade att dagens finansieringsmodell inte räcker för att täcka behoven. Därför måste VA-avgifterna höjas framöver. Hur finansieringen konkret ska lösas återstår att se och riskerar att bli en het politisk fråga.
Många frågor väntar på svar
Flera alternativ diskuteras: Hur mycket kan taxorna höjas, och i vilken omfattning ska kommuner som har svårt att finansiera renoveringarna få stöd? Ska VA-verksamheten förstatligas eller delvis privatiseras? Behöver Sverige en nationell VA-strategi, eller bör ansvaret fortsatt ligga på kommunal nivå? Finns det skäl att inrätta en särskild myndighet för VA-frågor?
Ytterligare diskussioner gäller om en sänkt standard för VA-tjänster kan accepteras i utbyte mot lägre kostnader och hur branschens framtida kompetensbehov ska tryggas.
Politisk tvekan inför beslut
Hittills har den svenska debatten, enligt Nya Kristinehamns-Posten, inte fullt ut tagit till sig omfattningen av VA-utmaningen. För politiker är det svårt att lyfta ännu en stor kostnadsfråga i ett läge där utgifterna för bland annat försvaret och höjda tullar redan belastar budgeten.
Det finns därför en risk att frågan skjuts upp till kommande mandatperioder. Samtidigt är det tydligt att Sverige står inför en framtid där VA-kostnaderna ökar, medan kvaliteten på tjänsterna kan komma att minska.
Källa: Nya Kristinehamns-Posten
