Ledare- Privata aktörer vill bygga järnväg mellan Stockholm och Oslo

Skanska vill bygga järnvägen mellan Stockholm och Oslo på prefabricerade landbroar. FOTO: SKANSKA

Regeringens senfärdighet när det gäller ny transportinfrastrukturplan har försenat utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet med åtskilliga år. Planerna på höghastighetsjärnväg är skrotade. I stället vill man satsa på att utveckla arbetspendling och godstrafik. Men det har rått oenighet i regeringen om hur en ny transportinfrastruktur ska utformas. Men nu har regeringen givit Trafikverket i uppdrag att ”redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet”.

Av:Peter Höök

Politiseringen av järnvägsutbyggnaden irriterar näringslivet. Nu går företagsjättarna Alstom och Skanska ut med planer på att bygga järnvägen mellan Stockholm och Oslo som ett svar på regeringens brist på handlingskraft. Skanska har ju tidigare pekat på möjligheten att bygga järnväg på prefabricerade landbroar, en teknik som enligt företaget sänker kostnaderna och avsevärt höjer takten i byggandet.

Alstom är en stor aktör på den svenska järnvägsmarknaden med 2 100 anställda, med över tusen levererade tåg i Sverige och med flera stora kontrakt på järnvägsunderhåll. Företagets senaste investeringen är ett utvecklingscentrum i Västerås för elektriska drivsystem som invigs inom kort.

Alstom är också leverantör av signalsystemet ERTMS, European Rail Traffic Management System, som är tänkt att införas i det svenska järnvägsnätet. Det finns ett bindande EU-beslut om att systemet ska finnas på alla större järnvägslinjer i Europa. Botniabanan från Härnösand till Umeå är en av de banor som redan i dag har ERTMS-tekniken. Tekniken har visat sig vara mycket framgångsrik på sträckan med få störningar. Om tekniken infördes fullt ut skulle man kunna utnyttja spåren mycket mer effektivt och kraftigt minska störningar och förseningar, menar företrädare för Alstom. På Alstom är man också kritisk till hur järnvägspolitik mer bedrivs utefter en höger-vänsterskala än som en nationell strategisk infrastrukturresurs.

Det är uppenbart att Sverige halkar efter i EU när det gäller infrastruktursatsningar. Det gäller inte minst satsningar på järnvägen. Tidigare har man från Svenskt Näringsliv efterlyst nya finansieringsformer där man tillåter privat kapital att gå in och stötta infrastrukturprojekt. Och nu vill alltså tunga aktörer som Alstom och Skanska bygga järnväg i egen regi. Kan det möjligen sätta fart på beslutsfattarna som annars riskerar att förlora initiativet när det gäller att utveckla Sveriges framtid.