Arriva fortsätter projektet med att erbjuda sin personal att bära kroppskameror i tjänsten. Med start i november kommer ett antal tågvärdar på Pågatågen i Skåne att bära kamerorna. Avsikten är att öka den upplevda tryggheten för både personal och resenärer.
Projektet är en förebyggande trygghetsåtgärd för tågpersonalens arbetsmiljö ombord. Det är också ett sätt att se till resenärernas trygghet. Nyligen har en studie med kroppskameror avslutats inom Arrivas bussdivision i Järva i Stockholm. Inget fall av hot och våld har fångats på film under de tre månader som studien pågick.
– Vi tolkar det som att kameran kan ha haft förebyggande effekt, säger Kenny Bungss, trygghetschef på Arriva. Under perioden har vi haft två fall färre av hot- och våldssituationer jämfört med förra året. Det är ingen jättestor skillnad, men effekten med kameran har i alla fall hittills varit önskvärd.
Av det femtontal förare som ingick i studien i Stockholm upplever majoriteten att trygghetskameran har varit en positiv erfarenhet. De tycker att resenärer i högre grad har gjort rätt för sig och att stämningen på bussen har varit lugnare. Ännu är ingen formell utvärdering gjord utan slutsatserna i dagsläget bygger på generell feedback från förare som deltagit i projektet.
Nu vill Arriva också testa kroppskamerorna inom tågdivisionen. Pilotstudien på Pågatågen påbörjas den 6 november och kommer pågå i tre månader. Det inleds med en nollmätning där personalen intervjuas om sina upplevelser av trygghet ombord i tjänsten.
– En kroppskamera kan vara trygghetsskapande för alla ombord, samtidigt som den kan öka rättssäkerheten. Vår förhoppning är att försöken med kroppskameror ska falla så pass väl ut att vi kan införa kroppskameror som verktyg i tjänsten på sikt, säger Kenny Bungss.
Så här hanteras och sparas bildmaterialet från trygghetskamerorna:
* Granskning av bildmaterial sker när en avvikelse har inträffat ombord, såsom brott eller olycka. Tågvärden rapporterar in detta och sedan görs en individuell prövning om en granskning av bildmaterialet är nödvändig.
* Prövningen görs av Arrivas trygghetschef i samråd med skyddsombud och berörda parter.
* Endast trygghetschefen kan se materialet och all hantering av materialet loggas.
* Tågvärden har inte tillgång till bildmaterialet.
* Vid brott skickas materialet till Polisen som bevismaterial.
* Bildmaterialet är krypterat och därför säkrat utifall kameran blir stulen.
* Efter 30 dagar raderas allt bildmaterial.
* Arriva rekommenderar personalen att ha kameran på under så stor del av sitt arbetspass som möjligt. Men tågvärden kan givetvis stänga av kameran vid behov.
