Sveriges transportarbete kommer att fördubblas till 2040. Vi har i dagsläget flera flaskhalsar i landinfrastrukturen som skapar förseningar och hämmar det svenska näringslivets tillväxt. Att flytta gods från landinfrastrukturen till sjön är nödvändigt för att klara av det framtida transportarbetet. Det skriver samarbetsorganisationen Ostkusthamnar i Samverkan i en debattartikel.
Nu släpps rapporten Rätt trafik på rätt spår. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp under ledning av Handelskommaren i Mälardalen och Sweco. Gävle Hamn, Regionförbundet Örebro och Sundsvalls kommun är samarbetspartners och har stöttat arbetet. Rapporten syftar till att belysa hur det idag ansträngda ”Nyckelstråket”, det vill säga stråket mellan Stockholm och Göteborg som går via Mälardalen, kan avlastas.
I dagsläget transporterar Sjöfarten 90 – 95 procent av den totala volymen som importeras och exporteras till och från Sverige. Det är däremot enbart 7 procent av den inrikes godsvolymen som transporteras mellan svenska hamnar, 93 procent går på väg och järnväg. Om den historiska utvecklingen bibehålls kommer transportarbetet fördubblas jämfört med 2013 års volymer till år 2040.
- Situationen är ohållbar eftersom landinfrastrukturen inte har den redundans som krävs för att klara av den stundande ökningen. Infrastrukturen behöver byggas ut och upprustas för att minska sårbarheten och öka kapaciteten, säger Fredrik Svanbom, vd för Gävle hamn.
Den här typen av investeringar tar tid. Att exempelvis bygga ett dubbelspår som motsvarar sträckan Stockholm – Sundsvall skulle ta 15 år från beslut till färdigt spår. Det skulle dessutom kosta miljarder. Att transportarbetet ökar snabbare än möjligheten att investera i landinfrastrukturen gör att vi bör se oss om efter ett mer lättillgängligt alternativ. Sjöfarten erbjuder en redan befintlig infrastruktur med nästintill obegränsad kapacitet.
Näringslivet är beroende av kostnadseffektiva transportlösningar till och från kontinenten. För att minska sårbarheten i Nyckerstråket, men också i andra delar av landet, behöver sjöfarten anförtros med en större del av transportarbetet. Näringslivet ställer sig positivt till att de stråk som idag trafikeras ombalanseras med inriktning mot att avlasta de tyngst trafikerade trafikslagen. Överflyttningen av gods är även nödvändig för att Nyckelstråket fortsättningsvis ska kunna fylla sin funktion som pendlings- och godsstråk.
- Vi behöver uppmärksamma beslutsfattarna om att vattenvägarna utgör en outnyttjad resurs med stor ledig kapacitet. Detta gäller inte bara i nyckelstråket utan situationen är densamma i hela landet. Vi bör på att mer effektivt sätt ta tillvara på att vi har EU:s längsta kuststräcka, säger Ulrika Nilsson, vd för Piteå hamn.
Kustsjöfarten, och till viss del även insjöfarten, har stört potential att avlasta Nyckelstråket. Men för att kunna utnyttja sjöfartens potential behövs en översyn och förändringar av den rådande konkurrenssituationen. Sjöfarten står i dagsläget för 96 procent av de kostnader som verksamheten belastar samhället. Motsvarande kostnadstäckning för väg respektive järnväg är 60 respektive 24 procent. Dessutom behöver ytterligare parametrar inom sjöfarten ses över för att spegla dagens transportpolitiska situation. Kollektivavtalen har exempelvis inte blivit förnyade sedan 1971.
Med bakgrund av ovanstående stödjer Ostkusthamnar i Samverkan rapportens slutsats, att sjöfarten har stor potential att möta efterfrågan på framtida volymer längs ostkusten. Transportekonomin för sjöfarten behöver förbättras för att sjöfart som transportlösning ska bli mer intressant för näringslivet. Genom att flytta gods från landinfrastrukturen till sjöfarten frigörs kapacitet i Nyckelstråket, till förmån för gods som lämpligast fraktas på järnväg samt pendel- och persontrafik.
