Kostnaderna för infrastrukturåtgärder har under de senaste åren ökat nästan tre gånger mer än inflationen. Det innebär att samhället får allt mindre för de pengar som investeras i infrastruktur. Därför föreslår Stockholms Handelskammare i en ny rapport 10 åtgärder för att kunna sänka kostnaderna.
Otillräckliga beslutsunderlag, okritisk beredning av projekt och bristfälliga upphandlingar är tre stora problem som leder till att kostnaderna för infrastrukturprojekt sväller. I en särskild fallstudie visar Stockholms Handelskammare att förseningen av Förbifart Stockholm föranlett att nyttor om sammanlagt 5,8 miljarder kronor gått om intet, samtidigt som kostnader om 3,3 miljarder kronor tillkommit. Beräkningarna svarar professor emeritus Jan-Eric Nilson vid VTI för.
– Dessvärre är det inte en engångsföreteelse, utan någonting som händer med regelbundenhet och som vi ser i fall efter fall. Det gör att hela planeringen runt infrastruktur blir kantad av osäkerhet och att projekt riskerar att falla eller att det blir betydligt dyrare än man från början tänkt sig, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert hos Stockholms Handelskammare.
Av rapporten framgår att investeringskostnader för infrastruktur ökat nästan tre gånger så snabbt som inflationen sedan 2010. Det innebär att investeringar i järnväg eller väg ökat betydligt snabbare i pris än den generella prisutvecklingen. I Stockholms Handelskammares rapport föreslås därför åtgärder för att komma tillrätta med de dramatiskt stigande kostnaderna.
– Man behöver ta situationen på allvar. Högre kostnader riskerar att leda till svårigheter att finansiera projekten och därmed också förseningar. Förseningarna drabbar i nästa led planering av andra investeringar, exempelvis bostäder. Sammantaget påverkar det samhället och ekonomin starkt negativt och det problemet behöver lösas, säger Carl Bergkvist.
