Europas infrastruktur brister vid översvämningar orsakade av regn

Rapporten framhäver betydelsen av resiliens för social infrastruktur, såsom sjukhus, förskolor och äldreomsorg. Foto: niklas jonasson/unsplash

Extrema översvämningar i Europa har skapat ekonomisk kaos. Det nya CER-direktivet betonar behovet av robust stadsinfrastruktur. Sweco studerade kritisk infrastrukturs klimatrisker i 26 städer och upptäckte en brådskande nödvändighet att öka samhällets motståndskraft.

 

Europa har drabbats hårt av översvämningar till följd av extremregn, vilket lett till förödande ekonomiska följder. En omfattande "Urban Insight"-studie av Sweco understryker den sårbarhet som städers infrastruktur har inför klimatrisker. Förväntade ökningar av skyfall, enligt rapporten "Expect the Unexpected: Floods and Critical Infrastructure", påverkar städernas sårbarhet och kopplas till urbanisering, åldrande infrastruktur och geografisk placering.

Skador från 2021 års regnrelaterade översvämningar översteg 38 miljarder euro i Nederländerna, Belgien och Tyskland. EU:s forskningscentrums prognoser antyder att skadorna på kritisk infrastruktur kan öka tiofalt mot slutet av århundradet. Enligt Europeiska miljöbyrån har klimatrelaterade skador redan kostat EU i genomsnitt 15,9 miljarder euro årligen under 2011–2020, med en förväntad ökning.

För att öka resiliensen hos kritisk infrastruktur krävs utvärdering av sårbarhetsfaktorer såsom plats och design. Samarbete mellan städer och myndigheter är nödvändigt för att förhindra skadliga följdeffekter. Det kommande CER-direktivet betonar kontinuitet i samhällsviktiga tjänster över 11 sektorer och framhäver behovet av resiliens för social infrastruktur såsom sjukhus och förskolor.

Sweco lyfter fram vikten av en holistisk strategi för att bygga resiliens: att bedöma och minska klimatrisker, hantera kaskadeffekter och förstå konsekvenserna för miljö, ekonomi och medborgare.

Huvudslutsatserna framhåller:

  • Utvärdering av sårbarhet på anläggningsnivå.
  • Studier av kaskadeffekter mellan infrastruktursystem.
  • Betydelsen av social infrastruktur och dess psykologiska effekter.
  • Klara mål för kostnadseffektiva investeringar.
  • Skapande av synergier för att minska sårbarheten.
  • Val av mindre riskfyllda platser för byggande.
  • Utveckling av sektorspecifika standarder för klimatresilient infrastruktur.

Jämförelser av resultatet visar en bristande omnämnande av viktiga områden såsom finansiella institutioner och äldrevård i klimatpolicyer. Det påpekar även överraskande låga procentandelar för vissa sektorer, trots deras avgörande roll vid klimatrelaterade händelser.