Enligt nya bedömningar från Prognoscentret väntas Sveriges totala infrastrukturinvesteringar öka med en procent under 2024
Trots stora behov av både underhåll och ny infrastruktur är det för närvarande stiltje när det gäller ökade satsningar på Sveriges infrastruktur. Höstbudgeten för år 2024 och investeringsplanen för Trafikverket visar att investeringarna i vägar och järnvägar minskar i reala termer under 2024. Sjunkande investeringar i energisektorn bidrog mest till den svaga utvecklingen under åren 2022 och 2023 men vänder nu upp med en ökning på 2 procent under 2024.
Stora kostnadsökningar på kort tid, kompetens- och kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar har påverkat investeringstakten negativt under åren 2022 och 2023 samt håller tillbaka nya satsningar under 2024.
– Prognoscentrets beräkningar visar att den långsiktiga nationella planen för transportinfrastrukturen indikerar betydligt högre satsningar än vad regeringens budget fram till år 2026 föreslår. Mot bakgrund av Sveriges låga statsskuld samt möjligheten att finanspolitiken blir mer expansiv när väl inflationen har sjunkit tillbaka, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
Om anläggningsmarknaden delas upp i nyinvesteringar respektive underhållsinvesteringar kan det konstateras att nivån på nyinvesteringarna står stilla i år efter att ha backat med 2 procent under 2023. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart då de väntas öka med 6 respektive 5 procent. Drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt under alla år mellan 2023 och 2026 men ökningstakten avtar något till 1 procent under 2026.
Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från en period av höga investeringsnivåer under perioden 2019-2023. Under 2024 väntas investeringarna minska med cirka 4 procent i reala termer då satsningarna i höstbudgeten avtar något. Minskningen beror även på förseningar i flera projekt och på utmaningar med upphandlingar.
För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 61 miljarder kronor under 2024, vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden. Investeringarna i vindkraft minskar under 2024 men utbyggnaden av lokal-, region- och transmissionsnäten gör att energisegmentets investeringar vänder upp med 2 procent under 2024.
Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med drygt 50 procent under perioden 2023-2025 men går tillbaka med knappt 20 procent under 2026. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur.
Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat de senaste åtta åren. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver. Totalt innebär det en volymtillväxt på cirka 2 procent per år mellan 2024 och 2026.