Nyligen har Tågoperatörernas ”Fokusgrupp Infrastruktur” haft höstens första möte och högst på agendan stod förstås höstens remissarbete kopplat till utkastet till Nationell Plan 2018–2029 som Trafikverket kommunicerade den 31 augusti. Det skriver Branschföreningen Tågoperatörerna i sitt nyhetsbrev,
”Förra veckans nyhetsbrevs initiala kommentarer bekräftades när vi samlade medlemmarnas övergripande reflektioner och också inledde analysen på objektnivå. Vi har nu fram till den 30 november att samordna branschens prioriteringar. Under de närmaste veckorna följer därför workshops dels på persontrafiksidan, dels på godssidan. Därefter jämkar vi samman en gemensam ståndpunkt från Tågoperatörerna”, skriver branschföreningen i sitt nyhetsbrev.
I stora drag är branschen positiv till att utkastet till Nationell plan genomsyras av satsningar på järnvägen och den omfattande finansiella ramen. De stora satsningarna som fyrspår Uppsala – Stockholm och Hässleholm – Lund och dubbelspår Hallsberg – Mjölby får lovord, liksom kapacitetsökningar i Skåne på Västkustbanan. Att höghastighetssatsningen endast föreslås bli en etappvis utbyggnad med hastigheter upp till 250 km/h tyder snarast på en politisk låsning som vi tolkar som den direkta orsaken till bristen på samordning mellan Trafikverket och Sverigeförhandlingen. Problematiken speglas även i kommentaren i veckan från Sverigeförhandlingen på Dagens Industris debattsida. I denna del är alltså planen baktung, men det är den även avseende flera andra viktiga delar. Det försvårar förutsebarheten och påverkar investeringsviljan bland Sveriges järnvägsföretag.
Andra satsningar av intresse är:
– Reinvesteringar istället för enbart ökat underhåll.
– Fullgörande av TEN-T-krav till 2030, exempelvis godståg upp till 750 meter.
– Trafikverkets förslag till utredning om att finansiera ERTMS-ombordutrustning utöver tillgängliga EU-bidrag – helt nödvändigt för att ERTMS ska bli en framgång.
– Näringslivspotten på 1,2 miljarder som ger godsbolagen och näringslivet möjligheter att snabbare få anpassningar för effektiviseringar och nya affärer.
Tågoperatörerna skriver vidare:
”Kritiken från vår sida rör snarast att ambitionerna i höghastighetsprojektet nu riskeras samtidigt som utbyggnaden av nya stambanor drar ut flera årtionden. Vidare upplever vi en brist på samlade stråkperspektiv och här kommer vi nog lägga en del arbete i förberedandet av vårt remissvar, bland annat på åtgärdande av flaskhalsar av olika slag. Att underhållsskulden på 36 miljarder inte betalas av upplever vi som oerhört bekymmersamt. Den långa tidplanen för utbyggnad av höghastighetsnät innebär att befintliga stambanor kommer behöva klara kapaciteten under flera årtionden vilket kräver riktade åtgärder mot befintliga banor för att klara förväntad trafikökning”
Med den Nationella planen 2018-2029 får regeringens klimatambitioner till 2030 substans genom omfattande infrastruktursatsningar, men för ökad måluppfyllelse behövs mer kraftfulla satsningar i närtid. Regeringen borde titta mer på andra finansieringsmöjligheter i dessa tider med låg ränta för att öka takten.
Tågoperatörerna skriver också att föreningen nyligen har haft ett möte med Näringsdepartementet om kommande godsstrategi. ”Här förutsätter vi ett fokus på de konkreta åtgärderna för stärkande av effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter och överflyttning av transportarbete till järnvägen. Tillsammans med CER:s vd Libor Lochmann hade vi ett givande möte med järnvägsdirektör Maria Gelin på Näringsdepartementet med en genomgång av synpunkter på pågående lagstiftningsarbete i Bryssel”, skriver Branschföreningen Tågoperatörerna i sitt nyhetsbrev,
Läs mer:
www.tagoperatorerna.se/nyheter
