Tekniken är framme och har varit det ett tag, men hittills så har de självkörande fordonen inte släppts ut i allmän trafik. Nu talar dock allt för att detta kommer att ske i maj 2017. Detta då en ny lag väntas tillåta villkorad försöksverksamhet. Men är de förarlösa fordonen verkligen säkra och får de någon betydelse för det kollektiva resandet?
Det tror i alla fall Anna Pernestål Brenden, forskningsledare för ITRL (Integrated Transport Research Lab) på KTH. – De är utrustade med en mängd sensorer och “ser” i stort sett allting som händer runt omkring dem, säger Anna Pernestål Brenden.
Störst nytta ser hon i självkörande minibussar, som alltså redan till våren kan sättas i trafik och köra bland människor och andra fordon på en vanlig gata. De kör förstås inte särskilt fort (i snitt 15-20 kilometer i timmen) och stannar direkt om något är i vägen eller ett litet barn skulle springa ut i gatan. – För att öka nyttan behöver fordonen kunna köra snabbare och ett sätt att kunna öka hastigheten är att undvika att köra dem mitt ibland människor, till exempel i egna körfält, säger Anna Pernestål Brenden.
Framförallt tror hon att de självkörande bussarna kan fungera som en länk där det saknas kommunikationer idag. – Där hoppas jag att vi får se dem först: i ett finmaskigt matarnät, till exempel från arbetsplatser, skolor eller villaområden till hållplatser för kollektivtrafiken. Då kan kollektivtrafiken bli mer tillgänglig och attraktiv.
Den stora potentialen ligger längre fram, när turerna blir efterfrågestyrda. – Inte bara så att man trycker på en knapp när man vill åka, utan att bussen själv genom en smart systemlösning “förstår” att den ska bege sig till en viss plats, t ex till en skola när eleverna slutar för dagen, säger Anna Pernestål Brenden.
Att matningstrafik blir det primära användningsområdet tror även Marcel Kroeze, vd för Nobina Technology. – Ska vi utveckla ett koncept som kan konkurrera med bilen så gäller det att det blir lika enkelt för dig att använda det. Minibussen ska kunna plocka upp dig där du är. Jag är övertygad om att det finns massor av människor som skulle vilja resa kollektivt, om det skulle ta dem på ett enkelt sätt från dörr till dörr. Då kan det här vara en attraktiv lösning, säger Marcel Kroeze.
Än så länge är bussarna “reaktiva”. De är programmerade att köra en viss sträcka och stannar ifall det är något hinder i vägen. De kan exempelvis stanna bakom en felparkerad bil, och bli stående där. Men Marcel Kroeze ser en framtid där man med molntjänster, uppkopplat mot det kommande 5G-nätet (som introduceras i Stockholm 2018) ska kunna utveckla funktionerna avsevärt. – Då kan till exempel den centrala trafikledningen, på distans, låta minibussen köra om den felparkerade bilen. På sikt hoppas Marcel Kroeze att man även ska kunna implementera delar av tekniken i vanliga bussar. – Det skulle t ex kunna hjälpa en bussförare att köra in på en busshållplats, så att man undviker att stöta på kantstenen.
