I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det IVL-ledda projektet OSAR visar att ökad användning av processimulering kan väga upp flera svagheter och bidra till mer effektiva och störningståliga reningsverk.
– Vi har följt två verkliga fall: Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Uppsala, som båda är under utbyggnad. Vi har studerat dagens metodik med målet att förbättra den praxis som finns i Sverige och bidra till mer effektiva och resilienta, det vill säga störningståliga, reningsverk, säger Erik U. Lindblom, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nationellt finns ingen tillämpad standard för hur reningsverk ska dimensioneras, därför görs olika antaganden för olika verk. Det är inte ovanligt att man utgår från erfarenhet och tumregler utan att precisera vilka osäkerheter som har hanterats.
– Dokumentation över processdimensioneringar av svenska reningsverk finns inte lätt tillgänglig, och den som finns är svår att tolka för en extern part. Den saknar oftast motiveringar för de antaganden som görs om till exempel belastning, reningskrav, resurseffektivitet och valda värden på processparametrar, säger Erik U. Lindblom.
Projektet OSAR (Osäkerhetsanalys och simulering för resilient dimensionering av reningsverk) har använt väl etablerade teknikområden och metoder, som dynamisk modellering, osäkerhets- och känslighetsanalys, för det specifika syftet ”dimensionering av reningsverk”, vilket kan ses som nytt.
En referensgrupp som representerar reningsverk av olika storlekar, samt konsulter, leverantörer och myndigheter har också deltagit i projektet.
– Vi hoppas att den ökade kunskapen från projektet leder till att antagandena vid dimensionering blir mer välgrundade och dokumenterade, gärna med hjälp av de metoder som presenteras och testas i rapporten, och att detta i sin tur leder till effektivare reningsverk.
Källa: IVL